Hjälp mig!

Vad ska jag göra?
Ingenting hjälper!
Jag orkar inte mer, snälla sluta!
Smärtan är outhärdlig

Det lilla hopp som fanns försvann
Allt tär på mig innifrån
Tårarna bränner bakom ögonlocken
Klumpen finns ständigt i min hals

Varför kan jag inte bara få försvinna?
Vad har jag gjort för fel?
Varför var jag tvungen att gå igenom detta?
Varför måste jag lida?

Jag är fruktansvärt rädd nu
Jag vet att jag tids nog kommer hem
Men att det ska ta sån tid
Tänk om jag förstör allt, tänk om jag gör något dumt?
Jag är så rädd att det ska tära mig sönder och samman
Att jag tillslut tar saken i egna händer

- Snälla, ge mig styrkan att orka fortsätta plågas tills det är mening att jag ska få ro. Låt mig inte av längtan till lycka tro att det blir bättre så. Även om jag just nu mer än någonting verkligen vill försvinna. Vill somna in och aldrig vakna upp. Jag vet att jag inte får, att jag inte bör, men samtidigt så har jag ingenting att leva för... hjälp mig!

Känns som att jag är fast i en bubbla

Som att livet här inne är helt avskärmat från omvärlden

Ljudet är dovt, bara en massa sorl

Kylan är hemsk

Jag skulle vilja känna

Känna regnet rinna nedför mitt ansikte

Känna solen bränna min hud

Känna den kalla snön mot min hand

Känna värmen av en kram

Jag vill en gång för alla spränga den här bubblan i luften

Se splittret regna ner mot marken

Känna de vassa bitarna etsa sig fast i huden

Och när blodet rinner, och det svider, då ska jag le

Då är jag fri!

Ett missat samtal, och jag ville bara dö...

Jag har intalat mig själv att det skulle vara roligt
Att jag skulle orka det
Jag klarade ju allting förut, oavsett vad som låg under ytan
Jag var helt enkelt säker att hur svårt det än skulle vara så skulle jag göra det

Men vad hände i morse?
En blick på telefonen, en sekund
Jag kunde inte andas
Jag började skaka och tårarna trängde på

Hela kroppen kändes tung
Jag trycktes ned i sängen av någonting
Jag låg där med min ångest
Tillslut somnade jag och vaknade två timmar senare...

Ett missat samtal, de ville att jag skulle jobba. Jag trodde jag skulle tycka det var roligt att jobba, men bara tanken av att gå tillbaka där mina ångestatacker först startade var för jobbigt för mig. Känns som att ingen förstår.
I deras ögon är jag bara en misslyckad människa som är för lat för att göra något för samhället.
För mig var detta bara ännu ett misslyckande, bara ännu ett frågetecken varför jag stannar kvar på jorden, och bara ännu ett skäl för folk att peka finger mot mig, att tycka att jag är en belastning för omvärlden...

..?

Tankarna snurrar

tårarna rinner

hjälplösheten blir allt större

Hatet växer

Skriket inombords blir högre och högre

Jag blir allt mindre

Jag försöker och försöker, men vad hjälper det när allting ändå bara blir värre?

Lägg in din blogg på bloggtoppen

Gå in på www.bloggtoppen.se för att lägga till din blogg på toppen:D

Bloggkoll

Följ min blogg med bloggkoll

Natten är här

Alla lampor släcks
Det blir tyst
Alla somnar
Natten är här

Mina lampor är tända
Tystnaden skriker i mitt huvud
Jag är trött, men kan inte sova
Natten är här

Alla drömmer vackra drömmar
Vissa snarkar, andra pratar i sömnen
Alla uppskattar vilan de får
Natten är här

Jag tänker jobbiga tankar
Jag snarkar inte, men säger fula ord om mig själv
Jag får ingen vila, självhatet växer
Natten är här

Mina ögon svider
Min kropp är tung
Gråten av utmattning står mig upp till halsen
Ögonlocken är tunga
Sömnen infinner sig mer och mer....

.. morgonen är här, dags att vakna...

Fototriss - Energi

Veckans fototriss-tema är Energi.

Jag får energi av att träna cheerleading (ursäkta den kassa kvallan)

Jag får energi av den livliga systerdottern Elma

Jag får energi av att gå ut och gå ensam och rensa tankarna. Gärna med kameran i högsta hugg.

Vill ni också vara med i fototriss? Gå in på sidan: http://fototriss.blogspot.com

Dags att dra fram krattan

Efter stormen som var för några dagar sedan har alla löv från träden blåst av.. Så de ligger överallt. Dags att börja kratta kanske?