Ett missat samtal, och jag ville bara dö...

Jag har intalat mig själv att det skulle vara roligt
Att jag skulle orka det
Jag klarade ju allting förut, oavsett vad som låg under ytan
Jag var helt enkelt säker att hur svårt det än skulle vara så skulle jag göra det

Men vad hände i morse?
En blick på telefonen, en sekund
Jag kunde inte andas
Jag började skaka och tårarna trängde på

Hela kroppen kändes tung
Jag trycktes ned i sängen av någonting
Jag låg där med min ångest
Tillslut somnade jag och vaknade två timmar senare...

Ett missat samtal, de ville att jag skulle jobba. Jag trodde jag skulle tycka det var roligt att jobba, men bara tanken av att gå tillbaka där mina ångestatacker först startade var för jobbigt för mig. Känns som att ingen förstår.
I deras ögon är jag bara en misslyckad människa som är för lat för att göra något för samhället.
För mig var detta bara ännu ett misslyckande, bara ännu ett frågetecken varför jag stannar kvar på jorden, och bara ännu ett skäl för folk att peka finger mot mig, att tycka att jag är en belastning för omvärlden...